Fokuserar på systemfelen som deformerar och krymper människan och livsrummet => För villkorslös basinkomst

Var ska asylrätten prövas och hur ska utvisning av illegala migranter kunna verkställas?

Valet till EU-parlamentet är över. Högernationalistiska partier gick starkt framåt i flera länder, vilket är en kraftfull signal från många väljare som anser att EU:s migrationspolitik har lett till en ohållbar situation i flera länder, när det gäller mottagandet av asylsökande. Frågor som var rätten till asyl ska prövas, samt hur utvisning av illegala migranter som gömmer sig ska kunna verkställas blir högst aktuella. Ord som transitläger och flyktingkvoter dyker som väntat upp i debatten.

I en debattartikel i Aftonbladet har Jimmie Åkesson (SD) och Peter Lundgren (SD) skrivit om nödvändigheten av att EU tar ett övergripande ansvar för att utvisningen av illegala migranter ska kunna verkställas. De vill att EU på begäran av en enskild medlemsstat ska kunna bistå med att söka efter, och omhänderta personer som saknar uppehållsrätt. Man ska också tillfälligt kunna överlåta ansvaret för dessa illegala migranter på EU. I väntan på att utvisning ska kunna verkställas, eller vid verkställighetshinder, ska förvarscentra kunna upprättas på strategiska platser runt om i EU. För att EU ska kunna ta hela det ekonomiska ansvaret, bör betydande resurser tas från EU:s befintliga medel, menar debattörerna. Bakgrunden är att EU totalt har misslyckats med att upprätthålla kontrollen av sina yttre gränser, samt att man har misslyckats med att upprätthålla principen att asyl alltid ska sökas i det första land man kommer till. Sverige har drabbats särskilt hårt av att vissa EU-länder vid EU:s yttre gräns har låtit tillståndslösa migranter passera norrut mot Sverige. EU har misslyckats med att upprätthålla sina åtaganden, vilket har skapat flyktingkrisen i bland annat Sverige. Vi har på kort tid fått ta emot flest antal flyktingar i förhållande till vår folkmängd. Debattörerna menar att EU har ett gemensamt ansvar för den kris man har skapat. Sverige klarar inte av att verkställa utvisningen av de migranter som uppehåller sig illegalt i landet. Många är efterlysta, eftersom de har avvikit och gått under jorden. Vidare skriver debattörerna:

För närvarande väntar tiotusentals individer på verkställighet av utvisningsbeslut. Därutöver gör bedömare uppskattningen att mellan 30 000 och 60 000 ytterligare individer uppehåller sig i landet illegalt. Omfattningen av problemet undergräver rättsstaten, samtidigt som den stora gruppen utgör ett omedelbart hot mot säkerheten i samhället. I en situation där myndigheter saknar kontroll över de som uppehåller sig illegalt i landet, finns risk att gruppen innehåller både mycket brottsaktiva element och potentiella terrorister.

Jag är böjd att hålla med om allt som står i denna debattartikel, trots att jag inte är Sverigedemokrat. Det är ett enormt problem att man inte kan hitta de migranter som illegalt uppehåller sig i landet, och att man därmed inte klarar av att verkställa utvisningen av dessa. Eftersom det är EU:s oförmåga att upprätthålla sina åtaganden som har skapat den ohållbara situationen här i Sverige, så är det EU:s förbannade skyldighet att, vid begäran från en medlemsstat, bistå med att eftersöka illegala migranter, leta reda på dem, samt ta dem i förvar tills utvisningen kan verkställas.

Så länge som EU inte klarar av eller bryr sig om att upprätthålla principen att ansökan om asyl alltid ska lämnas in i det första land man kommer till, samt att prövningen av asylskäl alltid ska göras där, så kommer det som vi har sett hittills att upprepas. Länderna vid EU:s yttre gräns kommer att låta migranter passera utan att lämna fingeravtryck, och fortsätta vidare mot de länder som har de mest generösa asylreglerna. Det kommer fortsättningsvis bli länder som Sverige och Tyskland, som får ta emot det stora flertalet asylsökande. Det är inte hållbart. Flyktingströmmen till EU har förvisso minskat avsevärt sedan 2015, men det kan komma att förändras. Nya krig eller svältkatastrofer kan komma att driva enorma mängder människor på flykt mot Europa, och då måste reglerna för prövning av asylskäl radikalt förändras, för att vi ska slippa att återigen hamna i en lika ohållbar situation som vid flyktingkrisen 2015. Nästa gång blir systemkollapsen ett faktum, om inte EU:s medlemsländer kan komma överens om gemensamma asylregler, som var asylrätten ska prövas, hur verkställigheten av utvisningsbeslut ska ske, om ett medlemsland inte klarar av det på egen hand, samt var personer som fått avslag på asylansökan ska förvaras i väntan på att utvisning ska verkställas, eller vid verkställighetshinder. Personer som fått avslag ska inte kunna dröja sig kvar, samt röra sig fritt inom EU. Har man fått avslag så ska man utvisas ur EU. Detta ska även gälla ensamkommande.

För att förhindra att personer som har fått avslag på asylansökan dröjer sig kvar illegalt inom EU, samt gömmer sig, måste medlemsländerna komma överens om att upprätta så kallade transitläger eller transitzoner alldeles innanför EU:s yttre gräns, där migranter kan söka asyl och få sina asylskäl prövade. Bara den som har fått asyl beviljad, ska kunna ta sig vidare inom EU, och då till det land som anvisats. Den som fått avslag på asylansökan ska omedelbart utvisas, eller hållas i förvar i transitlägret, i väntan på att utvisning ska kunna verkställas, om verkställighetshinder skulle uppstå. Naturligtvis ska migranter kunna komma med önskemål om vilket land de helst skulle vilja komma till, men det kan ju inte finnas några garantier för att önskemålet ska kunna uppfyllas. Varje medlemsland måste ha en kvot för hur många flyktingar det ska ta emot. Hänsyn till språkkunskaper hos asylsökanden, samt hänsyn till hur arbetsmarknaden ser ut i medlemsländerna ska tas, när beslut ska fattas om vilket land flyktingen ska anvisas till. Andra faktorer att beakta kan vara religionstillhörighet och kultur. Att upprätta transitläger vid EU:s yttre gräns är också nödvändigt för att förhindra att vissa särskilt attraktiva medlemsländer ska tvingas ta emot alltför många flyktingar i förhållande till andra mindre attraktiva länder, som migranter idag försöker undvika att söka asyl i.

Ett alternativ skulle kunna vara att upprätta transitläger utanför EU, i exempelvis nordafrikanska länder, där migranter skulle kunna få sina asylskäl prövade. Den som har tillräckliga skyddsbehov får sin asylansökan beviljad och en säker transport till anvisat land inom EU. En fördel med transitläger utanför EU som enda plats att söka asyl, är att migranter inte längre kommer att betala stora pengar till skrupelfria smugglare, för att få göra en livsfarlig resa över medelhavet till Europa i undermåliga båtar, eftersom det vore meningslöst. Den som saknar asylskäl får avslag på sin asylansökan i transitlägret, och kommer inte att kunna ta sig in i EU. En huvudregel bör dessutom vara att möjligheten att få en fristad i närområdet ska vara uttömd, innan asyl kan beviljas i något EU-land. En människa mår bäst av att stanna kvar på den kontinent där hon är född. Jag hörde häromdagen att 80 procent av alla afrikanska flyktingar väljer att stanna kvar i Afrika och söka asyl i något afrikanskt land, vilket är i allra högsta grad vettigt.

Att upprätta transitläger innanför EU:s yttre gräns, eller utanför EU i nordafrikanska länder kan ta lång tid, eftersom alla berörda länder måste förmås att ställa upp på att upprätta sådana transitläger med en acceptabel standard. De asylsökande måste bli väl behandlade, och känna sig trygga i asylprocessen som måste genomföras på ett rättssäkert sätt. I väntan på att transitläger ska kunna upprättas, måste vissa radikala åtgärder vidtas för att minska incitamenten för migranter som vet med sig att de saknar asylskäl eller andra skyddsbehov, att försöka ta sig in i EU. De kommer med största sannolikhet att få avslag på asylansökan, samt ett utvisningsbeslut. Många av dem väljer då att gå under jorden för att uppehålla sig illegalt i något EU-land. I Sverige väljer en del kommuner att betala ut försörjningsstöd till migranter som vistas illegalt i landet, och som skulle kunna återvända till hemlandet. Så kan det inte fortsätta, eftersom man sänder motsägelsefulla signaler till dessa personer:

Signal 1: Du har fått avslag på asylansökan, eftersom du saknar skyddsbehov. Du har fått ett utvisningsbeslut, och måste lämna landet. I klartext: Du har inte rätt att vistas i Sverige.

Signal 2: Om du ändå väljer att dröja dig kvar i Sverige, så har du rätt till försörjningsstöd. Om du har barn, så har de rätt till skolgång eller en plats i förskolan. Bostad kan du få, samt sjukvård och tandvård för dig och dina barn, plus lite annat smått och gott som vi svenskar har rätt till. Och nej, vi lämnar inga upplysningar till polisen... Var inte orolig.

Det är dags för regeringen att sätta ned foten, och säga ifrån på skarpen. Man måste förbjuda kommunerna att betala ut försörjningsstöd till personer som har fått avslag på asylansökan, men som väljer att stanna kvar i landet, trots att de har fått ett utvisningsbeslut, samt att inga hinder för att verkställa utvisningen finns. Det handlar om personer som har möjlighet att återvända till sitt hemland, men som vägrar och istället väljer att gå under jorden och leva som illegala migranter i Sverige. Sådana personer ska inte beviljas en enda krona i försörjningsstöd. Det enda bidrag de ska kunna få är en enkel biljett tillbaka till hemlandet, samt möjligen ett mindre återvandringsbidrag för att underlätta en återetablering i hemlandet. Någon skolgång eller plats i förskolan ska kommunerna inte ha rätt att erbjuda eventuella barn. Akut sjukvård och akut bastandvård ska illegala migranter kunna få, men ingenting utöver det. Man kan inte ta hänsyn till om barn finns med i bilden. Barn till illegala migranter är inte Sveriges ansvar.

Barn drabbas alltid när föräldrar tar vansinniga beslut, vare sig det handlar om barn till svenska föräldrar som är helt oförmögna att se till sina barns bästa, och som väljer att åsidosätta sina barns behov till förmån för sina egna (jag avser nu inte missbrukare, utan egotrippade men hyfsat normalfungerande föräldrar), eller barn till migranter som uppehåller sig illegalt i landet. Barnen till illegala migranter är det synd om. De har inte valt att ta sig hit. Men kommunerna kan inte i alla lägen kompensera dessa barn för konsekvenserna av de vansinniga beslut deras föräldrar har tagit, som att trotsa ett utvisningsbeslut, när verkställighetshinder inte finns. Ett totalförbud för samtliga kommuner att på något sätt underlätta illegal vistelse i landet, samt skärpta krav på socialtjänst, skola, sjukvård och andra institutioner att göra en polisanmälan, när man träffar på personer som uppehåller sig illegalt i landet. När det gäller barn är det ju inte så att socialtjänsten i alla tänkbara lägen går in och kompenserar barn så fort föräldrar tar ett dåligt beslut som missgynnar barnet på något sätt, såvida inte föräldrarnas beslut resulterar i missförhållanden i hemmet som riskerar att skada barnet. Socialtjänsten har ansvar för barn som har uppehållstillstånd i Sverige, inte för barn till migranter som vistas illegalt här. Det kan låta hårt, men någonstans måste man dra en gräns.

Många kommuner har en hårt ansträngd ekonomi, och tvingas göra besparingar och nedskärningar inom olika verksamheter. Man kan då inte tillåta att kommunerna ger stödinsatser till illegala migranter, insatser som dränerar kommunerna på resurser, och som leder till undanträngningseffekter inom vård, skola och socialtjänst. Sverige kan inte vara hela världens socialkontor. Vi kan inte ta ansvar för all världens barn som av olika anledningar far illa. Vi klarar ju inte av att fånga upp och ge robusta stödinsatser i vardagen åt alla svenska barn som av olika anledningar far illa i sina hem. Vi har blivit ett utåtblickande folk in absurdum. Vi har lätt för att se barn som kommer hit, och som farit och far illa, och vi ser barn ute i världen som far illa, men vi har väldigt svårt för att se svenska barn som far illa. När vi inte klarar av att ta hand om våra egna som far illa, hur ska vi då kunna ta hand om andra som far illa? Vi talar väldigt mycket om flyktingbarn, barn till illegala migranter, ensamkommande barn, barn till EU-migranter som tvingas sitta och tigga utanför våra butiker, IS-barn, men vi talar ytterst sällan om de glömda barnen som far väldigt illa på grund av missbruk och/eller våld i hemmet. De sistnämnda prioriteras ned, till förmån för dem som kommit hit, eller som anses behöva komma hit för att få vård för sina trauman. De glömda barnen växer upp och blir ofta de glömda vuxna barnen som inte sällan utsätts för förstörande behandling, när de tvingas söka vård för sina skador. Många avvecklas mer eller mindre av systemet. Ofta är det de som hamnar i gråzoner mellan friskdom och sjukdom, på grund av att de är för starka. De blir obegripliga, omöjliga att sortera och kategorisera. De faller mellan stolarna. De passar inte in i några mallar. De blir ensamma, eftersom de har trillat ur sin samtids förklaringsmodeller. Undefined.

Vet ni vilket våld som anses ge barn de djupaste skadorna? Jo, det är våld i hemmet, våld som utövas av en person som barnet har känslomässiga band till, och som barnet är beroende av. Det är våld som utövas av en förälder, antingen mot barnet eller mot den andra föräldern. Våld som utövas av främlingar ger ytligare skador som läker fortare. Främlingar kan man vända ryggen, när övergreppen är över. Man behöver inte träffa dem igen. Det finns inga känslomässiga band. Det finns inget beroende. Man kan be dem dra åt helvete. Man kan hata dem, avsky dem, förakta dem. Man kan önska livet ur dem. Ett undantag är när barn ser sina egna föräldrar eller syskon dödas av främlingar. Det ger svårläkta trauman. En del IS-barn och flyktingbarn har sådana trauman. Liknande trauman har en del svenska barn som tvingats bevittna dödsmisshandel i hemmet. De kan ha sett sin pappa döda mamman med flera knivhugg. Dessa barn har egentligen förlorat båda sina föräldrar, i likhet med IS-terroristen Skråmos barn.

Inlägget är skrivet av Mona Nilsson och publicerat under kategorin Flykting- och Asylpolitik 38 40

Taggar: migranter, illegala, uppehållsrätt, utvisning, verkställighet, ansvar, medlemsstat, förvarscentra, eu, sd, asylrätt, prövning, skyddsbehov, transitläger, flyktingkvoter Du gillar inte inlägget

Antal unika visningar: 155

Lämna en kommentar